{"id":1645,"date":"2020-09-12T10:16:48","date_gmt":"2020-09-12T08:16:48","guid":{"rendered":"http:\/\/www.sm0brf.se\/?page_id=1645"},"modified":"2020-10-18T22:01:10","modified_gmt":"2020-10-18T20:01:10","slug":"att-mata-infallsvinkeln-for-rymdvagen-pa-kortvag","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.sm0brf.se\/?page_id=1645","title":{"rendered":"Att m\u00e4ta infallsvinkeln f\u00f6r rymdv\u00e5gen p\u00e5 kortv\u00e5g – ett projekt."},"content":{"rendered":"\n

Bakgrund<\/h2>\n\n\n\n

Sedan m\u00e5nga \u00e5r\nhar jag k\u00f6rt Nya Zeeland p\u00e5 kortv\u00e5g p\u00e5 de l\u00e4gre kortv\u00e5gsbanden, b\u00e5de l\u00e5nga och\nkorta v\u00e4gen. Signalstyrkan \u00e4r ofta h\u00f6g trots att prognosprogrammet VOACAP anger\natt signalstyrkan borde vara i det n\u00e4rmaste obefintlig. Den g\u00e4ngse\nuppfattningen \u00e4r att v\u00e5gutredningen sker genom att signalen under st\u00f6rre delen\nav v\u00e4gen f\u00e4rdas i jonosf\u00e4ren utan att d\u00e4mpas genom \u00e5tminstone fem markreflexer.<\/p>\n\n\n\n

Tidigare har det varit fr\u00e5ga om 160 till 40 m, men under senare tid \u00e4ven 60m. Vid gynnsamma omst\u00e4ndigheter har det varit m\u00f6jligt att genomf\u00f6ra SSB-kontakter n\u00e4r ZL-stationerna anv\u00e4nt 10W. Vid ett s\u00e5dant tillf\u00e4lle har jag tagit en FT-817 och en magnetisk loop och f\u00f6rs\u00f6kt pejla ZL-stationerna. Jag har d\u00e5 inte lyckats f\u00e5 n\u00e5gon b\u00e4ring alls medan stationer i Europa har haft skarpa dipp och en klar b\u00e4ring. En given slutsats \u00e4r att signalerna fr\u00e5n ZL kommer med en mycket h\u00f6g infallsvinkel. Tidigare har en l\u00e5g dipol under vissa omst\u00e4ndigheter gett mycket starkare signaler \u00e4n en vertikal i ZL och VK.<\/p>\n\n\n\n

Det skulle vara\nintressant att f\u00e5 det bekr\u00e4ftat genom direkta m\u00e4tningar. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tsystem<\/h2>\n\n\n\n

Under \u00e5ren har\nm\u00e5nga olika system studerats f\u00f6r att m\u00e4ta str\u00e5lningsvinkeln, men varit sv\u00e5ra\natt realisera i praktiken med begr\u00e4nsade resurser. En tilltalande l\u00f6sning \u00e4r en\npejl som bygger p\u00e5 interferometermetoden. F\u00f6r att f\u00e5 en entydig m\u00e4tning\navseende riktning kr\u00e4vs minst tre antenner, med f\u00f6rdel placerade som ett L med\nmindre \u00e4n en halv v\u00e5gl\u00e4ngds avst\u00e5nd. F\u00f6r att m\u00e4ta fasskillnaden mellan\nantennerna kr\u00e4vs en mottagare med minst tv\u00e5 synkroniserade kanaler, som kopplas\nom mellan de tv\u00e5 benen i L:et.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Radioutrustning<\/h3>\n\n\n\n

P\u00e5 senaste tiden\nhar det kommit SDR med flera kanaler, som \u00e4r fasl\u00e5sta till varandra, till\n\u00f6verkomliga priser. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt att m\u00e4ta fasvinkeln mellan antenner och\nbygga en pejl som bygger p\u00e5 interferometerprincipen. S\u00e5dan utrustning finns att\ntillg\u00e5 kommersiellt, t ex fr\u00e5n Rhode & Schwartz, men till mycket h\u00f6ga\npriser.<\/p>\n\n\n\n

En tidig\ntill\u00e4mpning finns i SM5BSZ (Leif \u00c5sbrinks) system f\u00f6r polarisationsoptimering\nvid m\u00e5nstuds. D\u00e4r anv\u00e4nds hans programvara LINRAD tillsammans med en\ntv\u00e5kanalers SDR fr\u00e5n AFEDRI. F\u00f6r kortv\u00e5g finns \nAFE822x SDR-Net. <\/strong>En till\u00e4mpning\nf\u00f6r kortv\u00e5g beskrivs h\u00e4r<\/a>. Alex p\u00e5 Afedri har \u00e4ven en fyrakanalers SDR, men jag har inte hittat\nn\u00e5gon mjukvara som kan hantera fyra kanaler.<\/p>\n\n\n\n

Tanken var att k\u00f6pa en AFE822x, men efter kontakt med Alex p\u00e5 AFEDRI visade det sig att det inte gick att f\u00e5 den levererad hem till d\u00f6rren och jag kunde inte bes\u00f6ka Postnords paketutl\u00e4mningsst\u00e4lle p\u00e5 grund av Coronapandemin. I st\u00e4llet k\u00f6pte jag en RSP DUO fr\u00e5n SDRPlay. Den fanns p\u00e5 Limmared och kunde f\u00e5s levererad hem. Till den anv\u00e4nds programvaran SDRUno, som har en funktion f\u00f6r att styra och \u00e4ven optimera fasen mellan kanalerna.<\/p>\n\n\n\n

Fasstyrningen\nfungerade som avsett dels genom optimering av signalen fr\u00e5n tv\u00e5 antenner eller\natt styra fasen f\u00f6r att minimera en st\u00f6rning, som kommer fr\u00e5n ett annat h\u00e5ll \u00e4n\nnyttosignalen. D\u00e4remot var fasf\u00f6rh\u00e5llandet mellan antennerna helt\nof\u00f6ruts\u00e4gbart. Vid prov med en m\u00e4ts\u00e4ndare och tv\u00e5 antenner separerade med en\nkvarts v\u00e5gl\u00e4ngd, ska signalerna ha 90 graders fasskillnad n\u00e4r s\u00e4ndaren befinner\nsig l\u00e4ngs f\u00f6rbindelselinjen och 0 graders skillnad n\u00e4r den befinner sig\nvinkelr\u00e4tt mot f\u00f6rbindelselinjen. Efter kontakt med SDRPlay support fick jag\nreda p\u00e5 att kanalerna \u00e4r synkroniserade, men vid varje start av \u201dDiversity mode\u201d\nuppst\u00e5r en fast men godtycklig fasskillnad mellan kanalerna (Tuner 1 och Tuner\n2). Medan jag laborerade med detta och anv\u00e4nde fasta f\u00f6rdr\u00f6jningsledningar,\nuppt\u00e4ckte jag att ing\u00e5ngarna p\u00e5 de b\u00e5da kanalerna p\u00e5verkade varandra om de var\nhopkopplade. Det var d\u00e4rf\u00f6r viktigt att separera dem. Jag anv\u00e4nde ett enkelt\nresistorn\u00e4t.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att\nkompensera bort den fasta fasskillnaden mellan kanalerna kr\u00e4vs att man kopplar\nom antennerna mellan kanalerna.<\/p>\n\n\n\n

Antag att \u03d51<\/sub>\n\u00e4r signalen i antenn nr1 och \u03d52<\/sub> \u00e4r signalen i antenn nr2. <\/p>\n\n\n\n

Vi s\u00f6ker (<\/strong>\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Anslut f\u00f6rst antenn nr 1\ntill Tuner1 och antenn nr 2 till Tuner2. L\u00e5t k vara den fasta f\u00f6rdr\u00f6jningen.<\/p>\n\n\n\n

Den avl\u00e4sta fasskillnaden\ni SDRuno \u00e4r \u03f41<\/sub>.<\/p>\n\n\n\n

Anslut d\u00e4refter nr 1 till\nTuner2 och antenn nr2 till Tuner1.<\/p>\n\n\n\n

Den avl\u00e4sta fasskillnaden\n\u00e4r d\u00e5 \u03f42<\/sub>.<\/p>\n\n\n\n

Det illusteras nedan:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n


\nAllts\u00e5 \u00e4r (\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\n= (\u03f42<\/sub><\/strong> – <\/strong>\u03f41<\/sub><\/strong>)\/2<\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

H\u00e4r m\u00e5ste man ta h\u00e4nsyn\ntill villkoret att fasskillnaden aldrig kan vara st\u00f6rre \u00e4n det elektriska\navst\u00e5ndet mellan antennerna vilket kan synas vara fallet p\u00e5 grund av den\nobest\u00e4mda konstanten k.<\/p>\n\n\n\n

Exempel:<\/p>\n\n\n\n

\u03f41\u0366<\/sub> = 340\u00b0 och \u03f42<\/sub> = 10\u00b0.  (\u03f42<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2 \u00e4r d\u00e5 antingen 165\u00b0 eller 20\u00b0. Om avst\u00e5ndet mellan antennelementen \u00e4r mindre \u00e4n <\/strong> 165\u00b0<\/strong> t ex 90\u00b0 f\u00f6r \u03bb\/4 s\u00e5 v\u00e4ljer man 20\u00b0. Fasen \u03d52<\/sub> \u00e4r d\u00e5 st\u00f6rre \u03d51<\/sub> och signalen n\u00e5r f\u00f6rst antenn 1 och d\u00e4refter antenn 2 enligt nedan.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Om (\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\n> 0 s\u00e5 kommer signalen f\u00f6rst till antenn nr 2 och d\u00e4refter till antenn nr 1.<\/p>\n\n\n\n

Om (\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\n< 0 s\u00e5 kommer signalen f\u00f6rst till antenn nr 1 och d\u00e4refter till antenn nr 2.<\/p>\n\n\n\n

Om (\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\n= 0 s\u00e5 kommer signalen samtidigt till antenn nr 1 antenn nr 2.<\/p>\n\n\n\n

Motsvarande ber\u00e4kning\ng\u00f6rs f\u00f6r det andra benet i L:et och vi kallar (\u03d53<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\nf\u00f6r \u03f43.<\/sub><\/p>\n\n\n\n

Det vill s\u00e4ga och (\u03d53<\/sub>\n\u2013 \u03d51<\/sub>) = (\u03f43<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4kning av vinklarna<\/h5>\n\n\n\n

Azimutvinkeln \u03b1 ber\u00e4knas\nsom:<\/p>\n\n\n\n

\u03b1 = arctan((\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)\/ (\u03d53<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)) grader<\/p>\n\n\n\n

Infallsvinkeln \u03b2\nber\u00e4knas som:<\/p>\n\n\n\n

\u03b2 = arccos(\u221a((\u03d52<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)2<\/sup>+(\u03d53<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>)2<\/sup>)\/(L*360\/\u03bb)) grader<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r \u03bb \u00e4r\nv\u00e5gl\u00e4ngden och L \u00e4r avst\u00e5ndet mellan antennerna.<\/p>\n\n\n\n

Praktiska sv\u00e5righeter<\/h3>\n\n\n\n

K\u00e4nslighetsanalys<\/h5>\n\n\n\n

Sm\u00e5 fel i avl\u00e4sningen\nav m\u00e4tv\u00e4rdena ger stora fel i resultatet, speciellt f\u00f6r infallsvinkeln \u03b2.<\/p>\n\n\n\n

Ett r\u00e4kneexempel:<\/p>\n\n\n\n

Antag att en inkommande\nv\u00e5g har en azimutvinkel \u03b1 p\u00e5 45 grader och en infallsvinkel \u03b2 p\u00e5 20 grader. Avst\u00e5ndet\nL mellan antenn 1 och 2 och antenn 1 och 3 \u00e4r 90 grader ( tex 10,7 m p\u00e5 7 MHz).<\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 skall (\u03d52<\/sub> \u2013\n\u03d51<\/sub>) = (\u03f42<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2 och <\/strong>(\u03d53<\/sub> \u2013 \u03d51<\/sub>) = (\u03f43<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2 vara lika och ha v\u00e4rdet 59,8 grader.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Variationer i signalen\ng\u00f6r att avl\u00e4sningen \u00e4r mycket sv\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Antag att (\u03f42<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2 m\u00e4ts till 50 grader. Ett litet fel n\u00e4r\nman f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e4ta p\u00e5 en varierande signal.<\/p>\n\n\n\n

Och att (\u03f43<\/sub> – \u03f41<\/sub>)\/2 m\u00e4ts till 55 grader. Ett mycket litet fel i\navl\u00e4sningen.<\/p>\n\n\n\n

Genom att s\u00e4tta\nin dessa v\u00e4rden i formlerna ovan f\u00e5s att \u03b1 uppm\u00e4tes till\n42 grader. Inte s\u00e5 mycket fel mot det verkliga \u03b1, som \u00e4r 45 grader. \u03b2 d\u00e4remot\nf\u00e5s till 34 grader, vilket skiljer mycket mot det verkliga v\u00e4rdet p\u00e5 20 grader.<\/p>\n\n\n\n

Diversityfunktionen i SDRUno<\/h5>\n\n\n\n

Det visar sig ocks\u00e5 att\nden automatiska optimeringsfunktionen i SDRUno inte duger f\u00f6r annat \u00e4n mycket\nstarka och stabila signaler f\u00f6r att hitta \u03f4. V\u00e4rdet fladdrar v\u00e4ldigt och det\nkr\u00e4vs m\u00e4tserier \u00f6ver flera minuter med m\u00e5nga tiotals m\u00e4tv\u00e4rden f\u00f6r att f\u00e5 ett\nstatistisk riktigt v\u00e4rde. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste man anv\u00e4nda Diversityfunktionen manuellt\noch m\u00e4ta p\u00e5 minimum, som \u00e4r skarpare \u00e4n maximum, och subtrahera 180 grader fr\u00e5n\nm\u00e4tv\u00e4rdet. \u00c4ven s\u00e5 st\u00e4ller en viss hysteres i amplituden till problem n\u00e4r man\nska finna ett skarpt minimum i SDRUno.<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tplatsens topografi och\nmarkf\u00f6rh\u00e5llanden<\/h5>\n\n\n\n

Min m\u00e4tplats \u00e4r uppe p\u00e5\nett berg med relativt branta sidor och en oj\u00e4mn bergig terr\u00e4ng i omgivningarna.\nIdealet \u00e4r ett flackt f\u00e4lt med stor utstr\u00e4ckning. Hur mycket det p\u00e5verkar\nm\u00e4tningarna \u00e4r inte utrett.<\/p>\n\n\n\n

En annan sak att ta h\u00e4nsyn till \u00e4r markkonduktiviteten. Antennerna \u00e4r endast k\u00e4nsliga f\u00f6r den vertikala komponenten i den inkommande v\u00e5gen. Det sker en tilt av v\u00e5gen n\u00e4r den r\u00f6r sig \u00f6ver markytan. Tilten \u00e4r st\u00f6rre ju s\u00e4mre markkonduktiviteten \u00e4r. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte m\u00f6jligt att m\u00e4ta l\u00e5ga str\u00e5lningsvinklar direkt. Kanske man kan kalibrera bort felet med m\u00e4ts\u00e4ndare. Vid f\u00f6rs\u00f6k med m\u00e4ts\u00e4ndare p\u00e5 marken ett par hundra meter bort visar dock m\u00e4tv\u00e4rdet 0 grader vid m\u00e4tningar p\u00e5 80m. Det kr\u00e4vs troligtvis st\u00f6rre avst\u00e5nd. Det \u00e4r heller inte klarlagt hur mycket tilt det \u00e4r vid en rymdv\u00e5g utan det jag funnit \u00e4r ber\u00e4kningar och m\u00e4tningar vid markv\u00e5g. I det fallet \u00e4r tilten i storleksordningen 10\u00b0 vid 5 MHz och d\u00e5lig markkonduktivitet.<\/p>\n\n\n\n

Den n\u00e4mnda tilten anv\u00e4nds\ni Beverageantenner.<\/p>\n\n\n\n

Ledande objekt i n\u00e4rheten<\/h5>\n\n\n\n

20 till 30 meter s\u00f6der om pejlantennerna st\u00e5r en antennmast som totalt \u00e4r 28 meter h\u00f6g med antenner i toppen. Det p\u00e5verkar troligtvis m\u00e4tv\u00e4rdena. Ok\u00e4nt hur mycket. En antydan om storleken kan vara att en pejling mot en k\u00e4nd station i Holland p\u00e5 60 m visade en azimutvinkel p\u00e5 215 grader n\u00e4r den verkliga \u00e4r 230 grader.<\/p>\n\n\n\n

Antennerna<\/h5>\n\n\n\n

F\u00f6rst provade jag\nen magnetisk loop med 1 meters diameter med f\u00f6rst\u00e4rkare som den h\u00e4r<\/a> med tv\u00e5 transistorer. Avsikten var att ha en\nvertikalpolariserad antenn som t\u00e4ckte flera amat\u00f6rband. En f\u00f6rdel \u00e4r att den\nfungerar f\u00f6r b\u00e5de l\u00e5ga och h\u00f6ga str\u00e5lningsvinklar. Nackdelen \u00e4r att det kr\u00e4vs\ntv\u00e5 loopar per antennplats eftersom de inte \u00e4r rundstr\u00e5lande.<\/p>\n\n\n\n

Tyv\u00e4rr var\nSignal\/Brusf\u00f6rh\u00e5llandet, SNR f\u00f6r d\u00e5ligt. Kanske berodde en del p\u00e5 korsmodulation.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta f\u00f6rs\u00f6k var\nmed avst\u00e4mda loopar med en diameter p\u00e5 2 meter. I det fallet m\u00e5ste man \u00e4ndra\navst\u00e4mningen vid byte av band. Nu var k\u00e4nsligheten mycket bra och n\u00e4stan i\nklass med min halvv\u00e5gsdipol som sitter 21 meter h\u00f6gt. Nu var det i st\u00e4llet det\nh\u00f6ga Q-v\u00e4rdet som st\u00e4llde till problem. Det var i praktiken om\u00f6jligt att f\u00e5\nsamma fasg\u00e5ng \u00f6ver tid i tv\u00e5 antenner.<\/p>\n\n\n\n

Nu testades en\naktiv antenn kallad MiniWhip<\/a>. Den fungerade fantastiskt bra p\u00e5 mycket l\u00e5ga frekvenser, men p\u00e5 kortv\u00e5gen\nvar SNR inte tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att anv\u00e4ndas f\u00f6r mycket svaga signaler. Genom\natt \u00f6ka storleken p\u00e5 E-proben (antennen) kunde signalstyrkan \u00f6kas, men SNR\nf\u00f6rb\u00e4ttrades inte. Kanske p\u00e5 grund av korsmodulation. Eftersom den bara k\u00e4nner\nden vertikala komponenten i E-f\u00e4ltet \u00e4r den ok\u00e4nslig f\u00f6r signaler, som kommer\nmed h\u00f6g str\u00e5lningsvinkel, t ex lokala signaler p\u00e5 80m.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4refter sattes\navst\u00e4mda kvartv\u00e5gsvertikaler upp f\u00f6r 40, 30 och 20m med gemensam matning. F\u00f6r\natt inte f\u00e5 problem med olika fasg\u00e5ng mellan antennerna slogs ett kopparr\u00f6r ned\nsom skulle fungera som \u201djordning\u201d och ge f\u00f6rluster och l\u00e5gt Q-v\u00e4rde. Det visade\nsig att ledningsf\u00f6rm\u00e5gan i marken var f\u00f6r d\u00e5lig vid en antenn. D\u00e4rf\u00f6r lades ett\nglest radialn\u00e4t ut p\u00e5 marken vid alla antennerna. Det bestod av 2×10, 2×7 och\n2×5 meter tr\u00e5d. Matningsresistansen ligger runt 80 ohm dvs markf\u00f6rlusterna\nligger p\u00e5 50 ohm och antennerna \u00e4r mycket bredbandiga med bra fasg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Avst\u00e5ndet mellan\nantennerna \u00e4r 10 m och det finns en risk att kopplingen mellan antennerna blir\nf\u00f6r stor. D\u00e4rf\u00f6r m\u00e4ttes hur mycket effekt som kopplades \u00f6ver. Det visade sig\nvara l\u00e5ngt under 1%.<\/p>\n\n\n\n

40m-elementet f\u00f6rl\u00e4ngdes ca 7 m i sidled, som ett inverterat L. Detta f\u00f6r att \u00f6ka signalen p\u00e5 60 och 80m. D\u00e5 blev utsignalen p\u00e5 40 v\u00e4l l\u00e5g. D\u00e4rf\u00f6r monterades en sp\u00e4rrkrets f\u00f6r 40m i toppen p\u00e5 det vertikala spr\u00f6tet och ca 3 meter ut p\u00e5 den horisontella delen en sp\u00e4rrkrets f\u00f6r 60m. Detta f\u00f6r att \u00f6ka antennsignalen p\u00e5 60 och 80 meter. Det visade sig d\u00e5 att m\u00e4tv\u00e4rdena inte st\u00e4mde. D\u00e4mpmotst\u00e5nd monterades i botten p\u00e5 vertikalen och i 60m sp\u00e4rrkretsen. Men det hj\u00e4lpte inte. S\u00e5 utf\u00f6randet \u00e4ndrades tillbaka till en 10m vertikal radiator. Nyttosignalen p\u00e5 80 och 60m var \u00e4nd\u00e5 tillr\u00e4ckligt stor f\u00f6r att \u00f6verr\u00f6sta det atmosf\u00e4riska och lokala bruset.<\/p>\n\n\n\n

Utbyggt antennsystem<\/h4>\n\n\n\n

Idag 18\/10 drifttogs\nytterligare ett antennelement, antenn nummer 4 i pejlen. Det \u00e4r placerat ca 42\nmeter i 245 graders riktning fr\u00e5n antennelement 3. Det best\u00e5r av en 10 meter\nl\u00e5ng vertikal med 5 10 meter l\u00e5nga motvikter p\u00e5 marken samt ett jordspett.\nTanken \u00e4r att f\u00e5 ett l\u00e5ngt ben i sydv\u00e4stlig riktning f\u00f6r att kunna m\u00e4ta den\nvertikala str\u00e5lningsvinkel mer exakt f\u00f6r signaler som kommer n\u00e4ra fr\u00e5n SV eller\nNO. Antenn nummer 3 har idag den l\u00e4gsta st\u00f6rniv\u00e5n och \u00e4r l\u00e4ngst bort fr\u00e5n den\nstora antennmasten. <\/p>\n\n\n\n

Antenn 4 matas\nmed ca 63 meter RG-6 med en hastighetsfaktor p\u00e5 0,66. De \u00f6vriga antennerna\nmatas med lika l\u00e5nga RG-213- kablar p\u00e5 ca 40 meter.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att kalibrera\nbort skillnaden i kabell\u00e4ngd placerades en m\u00e4ts\u00e4ndare ca 200 meter bort\nvinkelr\u00e4tt mot mittpunkten p\u00e5 f\u00f6rbindelslinjen mellan antenn 3 och 4.\nM\u00e4ts\u00e4ndare s\u00e4nde p\u00e5 3505 kHz och fasskillnaden mellan kanalerna i RSPduo\nuppm\u00e4ttes till 154 grader vilket allts\u00e5 \u00e4r skillnaden i elektrisk l\u00e4ngd mellan\nmatningsledningarna till antenn 3 och antenn 4 p\u00e5 frekvensen 3505 kHz.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bakgrund Sedan m\u00e5nga \u00e5r har jag k\u00f6rt Nya Zeeland p\u00e5 kortv\u00e5g p\u00e5 de l\u00e4gre kortv\u00e5gsbanden, b\u00e5de l\u00e5nga och korta v\u00e4gen. Signalstyrkan \u00e4r ofta h\u00f6g trots att prognosprogrammet VOACAP anger att signalstyrkan borde vara i det n\u00e4rmaste obefintlig. Den g\u00e4ngse uppfattningen \u00e4r att v\u00e5gutredningen sker genom att signalen under st\u00f6rre delen av v\u00e4gen f\u00e4rdas i jonosf\u00e4ren […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-1645","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1645","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=1645"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1645\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1685,"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/1645\/revisions\/1685"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.sm0brf.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=1645"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}