Författararkiv: admin

En resa till Gran Canaria i december 2018

Den 8:e december 2018 reste XYL och jag till Puerto de Mogan på Gran Canaria. Som vanligt tog jag med min FT-817nd. Vi bodde på hotell Cordial Mogan Playa, några hundra meter upp i ravinen från byn. Det gick att förutse att radioläget inte var det bästa med höga berg runtomkring utom åt sydväst. Jag kontrollerade vilken takeoff-vinkel det var med hjälp av http://www.heywhatsthat.com/profiler.html och uppskattade den till 10 grader. Jag bedömde att det skulle vara möjligt att trots allt köra radio nedifrån botten på ravinen. Väl på plats uppmättes vinkeln till bergskammen till 35 grader åt väster och uppskattningsvis 60 grader åt öster. Mot Europa var vinkeln något lägre än 35 grader.

Det medhavda metspöet med 5 meters antenntråd monterades på balkongen i sydvästlig riktning och pekade uppåt i 45 grader. Som motvikt användes balkongens stålräcke. ATUn kunde anpassa antennen mellan 30 och 15 metersbanden.

Det visade sig att alla amatörband från 20 m och uppåt var helt tysta. Det fanns inte ens något atmosfäriskt brus.

Det var dock möjligt med kontakter dagligen med Europa på 30 och 40 m från en timme före solnedgången i cirka 20 minuter. Vid tillfället var det från ca 1710 till 1730 lokal tid och lika med GMT. Solnedgången var ca kl 1810. Det visar att strålningsvinkeln vid det tillfället är var extra hög. Signalerna kom troligen med en vinkel på 30 grader över horisonten eller mer. En mycket bra indikator var den tyska väderstationen på 10100 kHz. Den gick från S0 på mätaren till S8 under några minuter för att sedan snabbt falla tillbaka igen.

För att kunna köra 40 m anslöts en 5 meter lång förlängning av antenntråden från spetsen av spöet tillbaka till andra änden av balkongen. Det blev en ganska spetsig vinkel, men anpassades lätt med hjälp av ATUn på 40, 30 och 20m.

Något DX kördes aldrig, men det hördes ofta PY-stationer vilka dock inte var så starka.

DL-1000 som antenntråd. Hur stora blir förlusterna?

DL-1000, som är försvarets telefontråd består av 7 kardeler. 4 förtennta koppartrådar och 3 förzinkade ståltrådar och ett isolerande hölje. Den är populär som antenntråd. Frågan är hur den står sig mot FK 1,5 när det gäller förluster på kortvåg.

I simuleringsprogrammet MMANA kan man välja material i antennledarna. Skillnaden i materialförluster mellan koppar- och ståltråd uppgår till över 3 dB för en 20m-dipol.

För att göra en praktisk mätning monterades en dipol för 14 MHz med mitten 7 meter över mark och ändarna någon meter lägre. En MINI VNA anslöts till den 37 meter långa koaxialkabeln av typ RG 213 och kabellängden simulerades bort. Dock simuleras kabeln som förlustfri.

Förutom FK 1,5 testades 1 mm plastbelagd mjuk ståltråd, som används i trädgården.

Matningsimpedansen mättes vid resonanspunkten när den var rent resistiv.

Resultat:

Impedans ohm

FK 1,5                    53

DL 1000               64,7

Ståltråd               74,2

Alltså en extra förlustresistans på 11,7 ohm för DL 1000 och 21,2 ohm för ståltråden. Det motsvarar 18 % eller 0,85 dB extra effektförlust för DL 1000 och 28,6 % eller 2,3 dB för ståltråd.

 

Nu har jag simulerat vad som händer med en LW på 100 meter på 14 MHz:

När jag mätte på en dipol ökade matningsimpedansen med ca 12 ohm när jag använde DL1000 i stället för FK 1,5. Det betyder att ett förlustmotstånd på 12 ohm ligger i serie med matningsimpedansen för koppartråd.

För ståltråd var motsvarande förlustmotstånd 21 ohm.

 

Jag lade då motsvarande förlustmotstånd i alla strömbukar på långwiren. Man kan ju se den som 10 seriekopplade halvågsdipoler.

 

Resultatet blev att en 100 meters longwire på 14 MHz med DL1000 har 1,6 dB sämre förstärkning än en LW av FK !,5 och en longwire av ståltråd har 2,26 dB sämre förstärkning.

För en halvvågsdipol var motsvarande förluster 0,85 respektive 2,3 dB.

Ju längre antennen är desto viktigare med bra material i tråden (och givetetvis låga förluster i marken).

 

I siffror: Gain Cu = 10,7 dBi, Gain DL1000 = 9,13 dBi och Gain ståltråd = 8,44 dBi.

Det senare resultatet överensstämmer inte med vad man får om man väljer stål som material i antenntråden i MMANA. Då blir Gain = 7,1 dBi dvs 3,63 dB sämre än med koppar. Samma sak gäller för halvågsdipoler.

 

Som jämförelse har en 3 elements monobander en förstärkning av ca 12 till 13 dBi.

 

 

Om trådlängden ökas till ca 200 meter ökar förstärkningen:

Gain Cu = 12,16 dBi, Gain DL1000 = 10,18 dBi

dvs ytterligare 1,43 (Cu) respektive 1,05 dB (DL1000)

Med Kopparlina:

Med en tråd från DL1000:

 

DL-1000 som antenntråd. Hur stora blir förlusterna?

2017-12-23

Mätningar gjordes på en dipol för 20 m. Som referens användes FK 1,5. Förutom DL 1000 mättes förlusterna på 1 mm plastisolerad mjuk ståltråd.

DL 1000 hade 0,85 dB större förluster än FK 1,5 och ståltråden 2,3 dB större förluster.

Detaljer kan studeras under ”Antenner”:

DL-1000 som antenntråd. Hur stora blir förlusterna?

 

Nu har jag simulerat vad som händer med en LW på 100 meter på 14 MHz.

När jag mätte på en dipol ökade matningsimpedansen med ca 12 ohm när jag använde DL1000 i stället för FK 1,5. Det betyder att ett förlustmotstånd på 12 ohm ligger i serie med matningsimpedansen för koppartråd.

För ståltråd var motsvarande förlustmotstånd 21 ohm.

 

Jag lade då motsvarande förlustmotstånd i alla strömbukar på långwiren. Man kan ju se den som 10 seriekopplade halvågsdipoler.

 

Resultatet blev att en 100 meters longwire på 14 MHz har 1,6 dB sämre förstärkning än en LW av FK !,5 och en longwire av ståltråd har 2,26 dB sämre förstärkning.

För en halvvågsdipol var motsvarande förluster 0,85 respektive 2,3 dB.

Ju längre antennen är desto viktigare med bra material i tråden (och givetetvis låga förluster i marken).

 

I siffror: Gain Cu = 10,7 dBi, Gain DL1000 = 9,13 dBi och Gain ståltråd = 8,44 dBi.

 

Det senare resultatet överensstämmer inte med vad man får om man väljer stål som material i antenntråden i MMANA. Då blir Gain = 7,1 dBi dvs 3,63 dB sämre än med koppar. Samma sak gäller för halvågsdipoler.

 

Jämförelse mellan Cushcraft A3S och Mosley PRO-96

Den 14 augusti 2016 på eftermiddagen gjordes ett prov med dessa båda antenner vid SK0QOs QTH på Gålö. De sitter monterade på var sin mast ca 18 meter över marken med vatten framför i nordvästlig riktning. Provet gjordes med hjälp av Reverse Beacon på 20m mot Nordamerika.  Effekten var 100 Watt.

Mottagare            A3S dB SNR spots                             PRO96 dB SNR spots

W1NT                    11,9                                                        9,11

W3UA                   19,23                                                     16,23

KM3T                    19,20                                                     17,22

K1TTT                    6                                                              5

 

Detta ger att A3S var i snitt 1,5 dB starkare än PRO 96.

Historien om en termostat

Jag har i flera år plågats av en kraftig störning på kortvågsbanden under ”eldningssäsongen”. I början trodde jag att det var ett oljeeldningsaggregat, men när alla grannar slutat med oljeeldning var det troligaste en trasig termostat i ett värmeelement. Jag hoppades att termostaten skulle ge upp, men i stället blev störningen allt långvarigare. Nu i vinter har den vid nollgradig utetemperatur kommit på var 5:e minut och varat i upp till en minut.

Jag har tidigare försökt pejla störningen på mellanvågen med en batteriradio med ferritantenn, men störningen har varit alltför spridd i det luftburna distributionsnätet.

Med en riktig magnetisk loop och pejling med FT-817 på 14 MHz kunde störningen lokaliseras till någon av tre fastigheter.

Efter detta anslöts en två meter lång Yagi för 70 cm till FT-817 och då kunde det konstateras att störningen kom från ett garage på en av fastigheterna. Avståndet från mina antenner var 150 meter.

Det visade sig vara en 5 kW Byggfläkt ”Aslut” från Jula, artikelnummer 411032.

Vid kontakt med Jula skulle man försöka få fram en ny termostat. Efter några veckor offererade man en begagnad termostat. Eftersom risken var stor att den också hade problem införskaffades i stället en 5 kW fläkt från Biltema. Prov visade att den var störningsfri.