Författararkiv: SM0BRF

Avstörning av ”Hembioanläggning”

En granne skaffade en ny  ”Receiver” av typen SONY STR-DN 1050 till sin  ”Hembioanläggning”. Jag hörs kraftigt i den vid sändning. En tidigare ”Receiver” hade inte alls det problemet. Avståndet från antennerna är ungefär 80 meter. Uppskattad fältstyrka är klart under 3 V/m. Störningen hördes i ”Surroundhögtalarna” dit de längsta kablarna gick. De högtalarkablarna lindades 5 varv i en FT-240-77 ferritkärna från Amidon. Samtidigt kopplades en skarvsladd in mellan vägguttag och samtliga enheter. Den var också lindad 5 varv på en likadan kärna. Störningarna var kvar, men hade ändrat karaktär. Vid prov att koppla från kabeln till TV-antennen försvann störningen. En kabel med en galvanisk isolator kopplades in i antennledningen (anm 1). Det återstod en svag störning. Vid kontakt med SONY support säger dom bara att receivern ska återställas till fabriksinställningarna. Hur det ska kunna få bort EMC-problemet har de inte kunnat förklara.

Ett filter för högtalarledningarna ska tillverkas.

Mätningar gjordes på en koppling enligt figur 1.

hogtalarfilter1-1024x374

Fig.1

Filtret består av 7 ferritkärnor FT-140-77 lindade med ca 2×1 meter lackerad 1 mm koppartråd. En drossel för varje högtalare. Det blev ca 21 varv. Subwoofern ansluts med speciell kabel, så den får lindas på en stor FT-240-77-kärna.

DSC00583

DSC00587

Uppmätta data.

Frekvens MHz   U1 Volt t-t                U2 Volt t-t                Dämpning dB

1,8                          37                           0,2                          46

3,5                          38                           0,25                        44

7,0                          37                           0,23                        42

10,1                        38                           0,28                        43

14,1                        38                           1,1                          31

18,1                        34                           1,1                          30

21,1                        30                           1,2                          28

24,9                        25                           1,1                          27

28,1                        23                           0,37                        36

 

Försök gjordes för att hitta sämsta möjliga dämpning inom frekvensområdet. Det gjordes genom att variera frekvensen och belastningsimpedansen vid U2. Impedansen vid U1 hölls hela tiden till 50 ohm. Minsta dämpning uppmättes vid 25 MHz till 20 dB.

För att minimera risken för serieresonanser har även drosslar med ned till 5 varv provats, men dämpningen har över lag varit mycket sämre. Man får förmoda att förluster i kärnmaterialet är viktiga för dämpningen vilket är viktigt i den skarpa uppkopplingen i en odefinierad högtalarledning med en okänd impedans i förstärkarens utgångssteg.

 

Anm 1: Det visade sig senare att dämpningen av common mode-strömmar med den galvaniska skiljaren var mycket låg på kortvåg, ca 5 dB. Därför lindades en antennskarvsladd genom en ferrittoroid och seriekopplades med antennen.

 

 

The gain of the FB-53 tribander and influence from the 30/40-meter dipole

In order to ascertain the extent to which the dipole for 30/40-meter affected tribander I  performed a number of measurements. These were conducted during October 2014, and were limited mainly to the 20-meter band. The results can be summarized as follows:

1. With the dipole along the radiator and the dipole coax shorted in the lower end
* -3 dB relative to a reference station.
* -2 dB relative to a reference dipole.

2. With the dipole along the radiator and the feeder terminated with a capacitor for SWR = 1 on the tribander.
* The -3 dB compared with reference dipole. (1 dB worse than with shorted coax).
* In direct comparison with shorted coax the signal is 3 dB less with variable capacitor. (Does not agree with the measurement to reference dipole).

3. Failed to change the F / B ratio by shifting between the capacitor and short circuiting.

4. With the dipole along with the radiator and dipolkoaxen closed with dummy load of 50 ohms and 13% dumped effect (of what is fed to the FB 53an).
*
Difference = 0 dB compared to referensdipol (compensated).

5. With the dipole along the boom.
* +2 dB relative to the reference station
* +3 dB relative to the reference dipole.

That is: The Gain of the tribander is measured to 3 dBd.

Min antenn för 10, 15 och 20 m

Jag har en trebandare av typen FB-53 från Fritzel. Den har en bomlängd på 7,3 m och är monterad ca 21,5 m över mark.

Mätdata för FB53 med radiator och parasitelementen förlängda 2x3cm i ändarna. (resonans på 14 MHz sänkt ca 120 kHz):

  • Förstärkning mot referensdipol på 20 m uppmätt till ca 3 dB på CW-delen. Mätningen gjordes mot Reverse Beacon-stationer på USAs ostkust.
  • Stående våg och fram/backförhållande.Mätantenn: Deltaloop, avstånd 100 m och höjd över mark ca 4 meter.FB53FB20m

    FB53_15m_FB-624x246

    FB53FB10m

    FB53SWR20m

    FB53SWR15m

    FB53SWR10m

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

WSPR för att kolla reciprocitet

WSPR (Weak Signal Propagation Reporter) är en mod som skapats av K1JT (nobelpristagare i fysik). Mätresultaten kan sändas över Internet till en gemensam server som presenterar resultaten i ett Excelvänligt format. Stationerna sänder och lyssnar omväxlande och alla resultat laddas upp. Det kan se ut så här. Signal/brus-nivån anges relaterat till bandbredden 2,5 KHz.
.

Reciprocitet?

Ibland upplever jag att det inte är samma signalstyrka i båda ändar av en förbindelse. Det har till exempel varit vid kontakter med Japan på 17 m där jag under en period, har fått flera S-enheter bättre rapporter än vad jag kunnat ge. En stund senare har förhållandena utjämnats och mer rimliga rapporter har utväxlats. Är det sant eller inbillning? Och då menas ”S-meterutslag” inte SNR, Signal to Noise Ratio.

För att undersöka fenomenet startade jag en mätserie med hjälp av WSPR. En förklaring av WSPR finns i ett annat inlägg, men i stora drag går det ut på att en station sänder sin identitet med olika mellanrum och däremellan lyssnar efter andra stationer. De hörda stationerna loggas automatiskt med angivande av SNR.

Egentligen vill vi ju ha den absoluta signalstyrkan och inte SNR. Jag har dock funnit att bakgrundsbruset hos mig inte varierar så mycket över dygnet på de högre banden från 20 m och uppåt. Om man gör det djärva antagandet att motsvarande gäller för de flesta motstationerna så kan WSPR användas för att undersöka reciprocitet i överföringen.

Typiskt bakgrundsbrus över dygnet:

Bakgrundsbrus-over-dygnet

Mätningarna pågick under några månader i slutet av 2013 och början av 2014.

Jag lyckades inte påvisa någon systematisk skillnad i utbredningsdämpning, men däremot relativt kortvariga skillnader beroende på riktning på upp till 10 dB.

Ett exempel på en mätserie mot Japan på 17 m:

WSPR-SNR-17m-JA2KCT-1024x531

Några mätserier mot USA på 20 m:

WSPR-2014-02-2526-20m-WA3DNM-diagram-1024x665

WSPR-2014-02-28-20m-WA3DNM-diagram-1024x948

Man har tittat på fenomenet tidigare:

Det har gjorts noggranna studier som visat på både långvarig (timmar) och kortvarig

icke-reciprocitet t ex av Glen Davis Falcon vid Georgia Institute of Technology November, I960 och1956 av Laver, F.J.M. ; Stanesby, H. vid ”Post Office IngeneeringDepartment” UK:

” Tests have been carried out under carefully controlled conditions to see whether the attenuation of high-frequency signals sent over a given long-distance radio path differs according to the direction of transmission. The results obtained both across the North Atlantic and between Australia and the United Kingdom show that at times the loss in both directions is substantially the same, and that at other times the loss difference can rise to values of the order of 5 or 10 dB”.

 

Antenner för 160 m

För 160 m används hela tornet plus toppmast med Yagiantennerna som kapacitiv topplast. Tornet matas med Gammamatch och är anslutet till ett glest jordnät. Egenresonansen är 2,2 MHz.

Dessutom finns en dipol monterad som en inverted vee med toppen 20 meter upp.

80 m-antennerna

För 80 meter finns en inverted vee-dipol som sitter 20 meter över mark med högsta punkten. Den är försedd med ett parasitiskt element, som kan konfigureras antingen som direktor eller reflektor. Riktningarna är SV eller NO.

Dessutom finns en Inv vee-dipol på samma höjd men med bredsidan mot NV/SO.

Vridbar dipol för 40m

40-metersdipolen har visat sig ha en negativ inverkan på FB-53an när den är orienterad parallellt med dennas radiator. Den är därför for närvarande orienterad längs med trebandarens bom och sitter 21 meter över mark.

Se inlägget om påverkan mellan olika antenner.

En resa till EA8 år 2014

I November 2014 gjorde XYL och jag en resa till Teneriffa. Jag var noga med att få ett hotell med bra radioläge och ett rum med ”havsutsikt”. Det blev hotell ”Luabay” i Puerto de la Cruz. Det var då fri take off över Atlanten från Sydväst till Nordost. Utrustningen bestod av en FT-817nd med ett litet PS, en ATU, en manipulator av hoplödda kopparlaminatbitar, hörsnäckor samt en antenn bestående av en tråd längs ett 5 meter långt teleskopiskt fiskespö, en lika lång motviktstråd och en tråd med en kraftig batteriklämma för jordning i balkongräcket. Antennen matades med 5 meter RG-58, som var upplindad på en ferritkärna vid antennen. Antennsprötet pekade rakt västerut. ATUn lyckades anpassa antennsystemet från 30 m till 15 m.

Det blev flest kontakter med USAs ostkust bla några rag chew QSO med QRP-stationer, som    hade mellan 1 och 10 Watt. Men också ett flertal kontakter med  Europa, Sydamerika och Karibien.  Alla kontakter var på telegrafi.

DSC00122DSC00006-1024x768

Jag hade bara antennen monterad på balkongen när det var mörkt:

DSC00119

Nedan ett urval av några Reverse Beacon-spottar.

Fina signaler på 20m sent på kvällen i slutet på november med 5 W och en 5 meters tråd. Hemma stängde bandet så fort solen gick ned.

PJ2T  EA8/SM0BRF 14022.5 CW CQ 8 dB 17 wpm 2112z 28 Nov
K3MM  EA8/SM0BRF 14022.7 CW CQ 13 dB 17 wpm 2112z 28 Nov
WZ7I  EA8/SM0BRF 14022.6 CW CQ 15 dB 17 wpm 2111z 28 Nov
K3LR  EA8/SM0BRF 14022.7 CW CQ 26 dB 17 wpm 2110z 28 Nov
KM3T  EA8/SM0BRF 14022.5 CW CQ 24 dB 17 wpm 2110z 28 Nov
K2NNY  EA8/SM0BRF 14022.5 CW CQ 17 dB 17 wpm 2110z 28 Nov
W4KKN  EA8/SM0BRF 14022.6 CW CQ 17 dB 17 wpm 2110z 28 Nov
K8AZ  EA8/SM0BRF 14022.7 CW CQ 13 dB 17 wpm 2110z 28 Nov
DF4UE  EA8/SM0BRF 14022.6 CW CQ 11 dB 17 wpm 2109z 28 Nov
DK0TE  EA8/SM0BRF 14022.6 CW CQ 6 dB 17 wpm 2109z 28 Nov
PY1NB  EA8/SM0BRF 14058.1 CW CQ 11 dB 17 wpm 2057z 28 Nov
WZ7I  EA8/SM0BRF 14058.1 CW CQ 16 dB 17 wpm 2057z 28 Nov
K3LR  EA8/SM0BRF 14058.2 CW CQ 19 dB 17 wpm 2057z 28 Nov
K8AZ  EA8/SM0BRF 14058.3 CW CQ 14 dB 17 wpm 2057z 28 Nov
K1TTT  EA8/SM0BRF 14058.2 CW CQ 14 dB 17 wpm 2057z 28 Nov
KM3T  EA8/SM0BRF 14058.0 CW CQ 21 dB 17 wpm 2056z 28 Nov
NZ1U  EA8/SM0BRF 14058.2 CW CQ 15 dB 17 wpm 2056z 28 Nov

FB-53 förstärkning och påverkan från 40 m-dipol

För att utröna i vilken mån dipolen för 30/40-metersdipolen påverkade FB-53an utfördes ett antal mätningar. Dessa utfördes under oktober 2014 och begränsades i huvudsak till 20-metersbandet. Resultatet kan sammanfattas enligt nedan:

Med dipolen längs med Radiator och dipolens koax kortsluten i nederänden
1. -3 dB i förhållande till referensstation.
2. -2 dB i förhållande till referensdipol.
Med dipolen längs med radiatorn och koaxen till dipolen avslutad med kondensator för SWR=1 på FB-53.
1. -3 dB jämfört med referensdipol (kompenserat). (1 dB sämre än kortsluten koax).
2. Vid direkt jämförelse med kortsluten koax är signalen 3 dB svagare med vridkondensator. (Stämmer inte med mätningen mot referensdipol).
3. Det gick att ändra F/B-förhållande genom att skifta mellan kondensator och kortslutning.
Med dipolen längs med radiatorn och dipolkoaxen avslutad med konstlast på 50 ohm och 13% dumpad effekt (av det som matas till FB-53an).
1. Skillnad = 0 dB jämfört med referensdipol (kompenserat).
Med dipolen längs med bommen.
1. +2 dB jämfört med referensstation
2. +3 dB jämfört med referensdipol med hänsyn tagen till kabelförluster och viss höjdskillnad (kompenserat).
Dvs 3 dBd förstärkning.